Idag är det förintelsens minnesdag. Förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades för 80 år sedan och de brutala, otänkbara och oförlåtliga brott mot mänskligheten som uppdagades ekade ut över en värld i chock. Hur kunde vi låta det ske? Hur kunde vi undgå att förstå vilka fruktansvärda brott som judar utsattes för? Som värld tog vi kollektivt ansvar för vad som hände, vi lovade oss själva och framtida generationer att det aldrig skulle hända igen. Att vi från och med den här dagen, för 80 år sedan, skulle vara vaksamma, handlingskraftiga och orädda inför att stoppa massvåld, speciellt om det var baserat på etnicitet, religion eller nationalitet.
Med facit i hand är det, hjärtskärande nog, inte svårt att förstå hur detta kunde ske för 80 år sedan. Hur människor valde att blunda för tecken på brott. hur folkmordet på judar kunde hända utan att vi stoppade det. Folkmord är de värsta brotten människor kan begå mot varandra, och i en tid där information var mer sparsmakad och mer centrerad kan jag ha mer översyn för att vanliga människor som du och jag inte hade en chans att förstå eller ställa oss upp för vad som hände. Men idag, 2025, hyser jag ingen förståelse av något slag; antingen ser man, reagerar och tar ansvar, eller så ser man och blundar. Två val, ett som hedrar och minns de 6 miljoner judar som dödades i koncentrationsläger för 80 år sedan, och ett val som möjliggjorde att det ens hände till och börja med.
Jag vet att det inte är ondska som driver de flesta som vänder sig bort, det är rädsla och apati. Men likväl som vi hade önskat att våra far- och morföräldrar tagit ställning mot förintelsen för 80 år sedan så måste även vi alla göra det idag, och övervinna våra rädsla och apati. Idag, just nu när du sitter med din kaffekopp, pågår det 8 folkmord; Palestina, Sudan, Kongo, Nagorno-Karabakh i Armenien, Uyghurs i Kina, Etiopien, Nya Guinea och i Burma. Det hände igen. Och igen. Och igen. Och många av oss vet inte ens om att det sker, eller så väljer vi att blunda. Vilket svek det är mot de judar som förlorade sina liv i Auschwitz-Birkenau och alla andra läger skapade för att utrota människor. Det är dags att byta väg, att välja att se, reagera och ta ansvar. Det är så vi minns förintelsen.
